Vad är en NFT?
Del 1 i serien “Allt om NFTs”
Välkommen till min första egenskrivna artikel. Jag tänkte börja mina egenskrivna artiklar med en serie om något jag tycker är väldigt intressant, nämligen NFTs. Denna serien syftar till att hjälpa folk förstå vad NFTs är, hur de fungerar, vad de kan användas till och hur man själv kan börja upptäcka dem på egen hand.
NFT, en definition:
Låt oss börja med att försöka definiera NFT, vad är det?! NFT, står för non-fungible token, på ren svenska kan det översättas till icke-fungibel token. Något som knappast gör dig klokare eller hjälper dig förstå vad det är. Kort förklarat är det en objektiv representation av en unik token som lagras på en blockkedja. Denna token är ofta någon form av konst och refereras till som en NFT. En NFT kan ha olika digitala format, exempelvis som MP4, MP3, JPEG eller PNG. Detta säger dig kanske inte så mycket så låt oss gräva mer i begreppet.
Förstå blockkedjor för att förstå NFTs
För att förstå vad en NFT är behöver man först ha en hyfsad förståelse av vad en blockkedja är. Vi kommer att förklara det med ett exempel nedan. Är det fortfarande oklart efter att ha läst igenom det så rekommenderar jag dig att läsa vår AI-skrivna artikel om blockkedjor. Men först tillbaka till förklaringen, "Non-fungible" kan man översätta som “inte ersättningsbar”. För att förstå vad det innebär kan man först försöka definiera vad något ersättningsbart är i sammanhanget. Låt oss ta hjälp av kläder i följande exempel.
Ett par jeans som säljs i butiken kan anses vara “fungible“. Ett par jeans du haft i flera år och slitit på ett visst sätt kan anses vara “non-fungible“
Föreställ dig ett par blåa jeans. Företaget som gör jeans kommer skicka ut till synes identiska jeans av samma modell, storlek och färg till ett flertal olika butiker som sedan distribuerar dessa till slutkunder som då äger “samma” byxor. Alla dessa olika byxor är ersättningsbara, de är “fungible”.
Men! Om du köper ett par jeans, använder och börjar använda dem. Du börjar uppleva saker i dina jeans, till exempel gör du din första semester i jeansen. De är inte längre samma jeans, för du har nu ett emotionellt band till dem, de är unika för dig. Du värderar nu de jeansen du köpt och använt högre än identiska som säljs i en butik, du kan nu se dem som “non-fungible”. Modellen på dina jeans är exakt samma som de andra jeansen i butiken, de ser exakt likadana ut men är fortfarande inte “dina” jeans. Dina jeans är de enda av sin exakta “sort” i hela världen, du har fäst dig emotionellt till dem och du anser att den har ett högre värde då den är så speciell för dig.
Oj, det var mycket kläd-snack, nu förstår du förhoppningsvis vad “fungible” och “non-fungible” innebär. Men låt oss ge ett exempel till för att förtydliga. Mona Lisa är “non-fungible”, det finns bara en och den är unik. Nedan ser ni en bild på hur någon försöker sälja en kopia av Mona Lisa som en NFT på OpenSea. Men en påse havregryn är “fungible”. Om du funderar på fler olika exempel så kanske de ser att generellt är saker som är “non-fungible” i vår ekonomi av högre ekonomiskt värde än saker som är “fungible”.
Någon med konto på OpenSea försöker sälja en Mona Lisa som NFT.
Token och fortsatt förklaring av blockkedjor
Nu förstår vi alltså vad “NF” i NFT står för, men T:et då? Vi vet att det står för token, men vad är en token egentligen? För att förstå vad en token är så börjar vi med att beskriva vad banker gör. Vill du betala för ett par nya jeans i en affär så betalar du antagligen med ett bankkort. Du blippar ditt kort i butikens terminal för att betala. När du gör detta skickas ett meddelande till din bank och informerar vilken summa du vill spendera på jeansen och till vem du vill skicka dem. Banken dokumenterar betalningen och skickar pengar från ditt konto till butiken så att du kan få dina jeans. Detta är vad banker gör hela tiden och de kan med hjälp av detta avgöra hur mycket pengar du har kvar på ditt konto. När du blippar ett kort, kontrollerar banken så att summan du betalar är mindre eller lika med de pengarna du har på ditt konto. Har du tillräckligt med pengar så godkänner banken din förfrågan och transaktionen går igenom. Affärens bank gör sedan samma sak, de kollar hur mycket pengar affären har i sitt konto och lägger till de pengarna som kunden betalade för jeansen. I Sverige är det väldigt vanligt att betala med kort, vi ser sällan pengar fysiskt utan de blir mer och mer digitalt representerade av nummer på en skärm och i en dator. När många transaktioner sker digitalt är det viktigt att bankerna kan hålla ordentlig koll på alla transaktioner, vi litar på bankerna för att göra detta och de agerar mellanhand för transaktioner. Detta är dock inte gratis, utan bankerna tar ut kostnader för att de ska agera som mellanhand och med internets framväxt har fler och fler ställt sig frågan om man kan utesluta bankerna men ändå hålla koll på pengar och hur de överförs.
Det är här blockkedjor kommer in i bilden. Istället för att använda bankerna som mellanhänder så lagras alla transaktioner publikt på internet. Så hade man köpt jeansen med hjälp av kryptovalutor så skulle man blippa kortet och sedan skulle transaktionen lagras på ett offentligt register som delas av massvis med datorer som är kopplade till blockkedjan, tänk dig en kopia av en databas som finns på massvis med olika datorer och för att ändra någon information i databasen måste du göra det på alla datorer. Tillsammans håller de olika datorerna som är kopplade till blockkejdan koll på all transaktioner, dygnet runt. Finns inte tillräckligt med kryptovalutan i sin wallet(plånbok) man vill betala med så kommer datorerna märka detta genom att gå igenom tidigare transaktioner för att kolla vad du har. Har du inte tillräckligt kommer inte köpet kunna gå igenom. Om du däremot har tillräckligt kan datorerna verifiera att du har tillräckligt och sedan verifiera transaktionen för att sedan lägga till den transaktionen i det offentliga registret(blockkedjan). Tillsammans verifierar alltså de datorer som är uppkopplade till blockkedjan de transaktionerna som sker.
NFT där T står för “token”
Låt oss nu koppla detta till NFTs, vi har nyss förtydligat vad en blockkedja är. Dags att förklara hur NFTs kommer in i bilden. Låt oss använda principerna som beskrivs ovan fast för något som inte är pengar eller valutor, utan en token. Som tidigare nämnts kan den ta flera olika former, exempelvis MP4 (musik), JPEG (bild) osv. Dessa tokens kan skrivas in på blockkedjan och sedan kan man köpa och sälja dem med kryptovalutor. Blockkedjan verifierar transaktionerna av en NFT och man kan därmed hålla koll på vem som äger en NFT och hur den har bytt ägare och till vilket pris. Token kan alltså vara ett digitalt konstverk som handlas mellan olika personer på en viss blockchain/blockkedja.
“Igår köpte jag en hyperXpandabear NFT, jag betalade bara 0.05 etherum för den men nästa vecka kommer jag säkert kunna sälja den för 2 ethereum! NFTs kommer göra mig rik!”
NFTs och dess hype just nu, avslutande tankar
Efter en hel del text har vi nu gått igenom vad en NFT är. Men hur har detta blivit så stort och fått sin hype? Massvis artiklar kring NFTs har skrivits om i svensk media, läs exempelvis SVT:s artikel om Hilma af Klints målningar som säljs som NFTs, dagensps spekulation kring NFTs framtid och computer swedens artikel som lyfter Bill Gates uttalande om NFTs. Fundera även på hur artiklarna är skrivna och om de verkar positiva eller negativa till NFTs, jag kommer komma tillbaka till detta i framtida artiklar. (Enligt mig som är mycket pro krypto och NFTs anser jag att de smutskastas onödigt mycket i media) Enligt mig själv så har hypen kring NFTs gått ner avsevärt mycket under senare tid, låt oss säga de senaste 12 månaderna. Många har blivit rika på att byta NFTs, köpa och sälja dem. Det är även många som förlorat mycket pengar på dem, dels på grund av dåliga köp men även på grund av scams. Men hur kan något som är inskrivet på en blockkedja få så mycket värde, det finns liksom bilder på apor (BAYC) som folk idag den 20 april 2023 betalar runt 1 miljon kronor för. Svaret är komplext men jag tror en faktor är den mänskliga psykologin, vi vill äga unika saker. Tror man dessutom att det digitala kommer bli en större del av vår verklighet så kan man börja ana dragningskraften av att ha digitala ägodelar. En annan faktor man inte kan förneka är hype som till stor del grundats på möjligheten att tjäna pengar. Man kan nästan likna NFT hypen med ICO hypen 2017/2018. Många NFT projekt lyckades sälja ut sina “collections” då en ökande mängd människor kom in i branschen som spekulanter. Många tidiga investerar lyckades även tjäna mycket pengar på det men så småningom när projekt lovade mer och mer ohållbara saker för att sälja slut sina kollektioner blev fler och fler projekt uppblåsta, och när sanningen, att de inte hade något verkligt värde, kom fram var det inte längre folk som vill köpa. Det finns även oändligt med exempel på projekt som lovar att göra saker för pengarna de får in från sina försäljningar. Men när de väl sålt slut tog grundarna pengarna och försvann. Detta i kombination med olika varianter av scams via bots i discord och liknande blev NFT-marknaden svårnavigerad och fylld av risker. (Och citat ovan är bara från en imaginär person som absolut inte blev rik med hjälp av NFTs.)
Avslutning
Detta är bara en liten artikel som förklara vad NFTs är på ett grundläggande sätt samt några tankar och egna reflektioner kring NFTs och dess framväxt och popularitet. I kommande artiklar inom denna serien kommer jag gå igenom mer om NFTs och olika aspekter kring det som är relevanta. Jag har flera aspekter jag vill ta upp, exempelvis vilka olika typer av NFT-projekt som finns, hur NFTs lyfts fram i svensk media och även dela med mig av mina egna erfarenheter och lärdomar med NFTs. Ännu har vi inte helt bestämt vad fokus i del två av vår artikelserie allt om NFTs ska kretsa kring men förhoppningsvis dröjer det inte länge förrän den delen är publicerad. Tack för att du tog dig tiden att läsa och förhoppningsvis hittar du tillbaka till vår hemsida snart igen. Här kan du läsa nästa artikel i serien och ta reda på mer om vilka blockkedjor som NFTs finns på.
